Akademiska sjukhusets arbete med taligenkänning förbättrar arbetsmiljö och minskar administration

På Akademiska Sjukhuset i Uppsala har man sedan 2021 arbetat aktivt med att införa taligenkänning som stöd vid patientmöten i olika verksamheter. Att föra journalanteckningar är medicinska sekreterares grunduppdrag, men det är tidskrävande då anteckningar eller diktat från läkare ska renskrivas, kodas och formuleras om som t.ex. skapa bokningsunderlag av en medicinsk sekreterare. 

Minskad stress och förbättrad arbetsmiljö
Införandet har gett resultat i form av minskad stress, mer effektiv administration och en förbättrad arbetsmiljö. I en enkät som skickades ut till deltagarna i en av projektgrupperna rapporterades att man minskat sin administrativa tid mellan 50 och 70%.

En ytterligare vinst med att införa taligenkänning är tidsvinster för medicinska sekreterare, vilket öppnar upp möjligheten att ta över administration från vården vilket avlastar och skapar mer tid för patienten. 

”Vi har sett störst vinster för sjuksköterskor och andra hälsoprofessioner, där undersökningar visar att många blivit av med fysiska besvär orsakat av stress. Våra kollegor vittnar om kraftigt minskad administrativ tid där en sjuksköterska ser en tidsbesparing på 30 minuter om dagen efter att ha gått över till att arbeta med taligenkänning, vilket ger mer tid till våra patienter” säger Anna Sundequist Steen, Chef Vårdsystemstödsenheten på Akademiska sjukhuset

Taligenkänning skapar tryggare vårdförlopp
Förutom den positiva påverkan som taligenkänning har på arbetsmiljö, administration och stress, så har det direkt påverkan på vårdprocessen. Då anteckningen färdigställs och delas i realtid med både patient, vårdnadshavare och nästa person i vårdförloppet skapas en tryggare vård. Patient eller vårdnadshavare kan följa upp vårdmötet och se vad som beslutats direkt i 1177, vilket minskar eventuell oro och osäkerhet kring besöket. Vårdpersonal som ska ta vid efter ett vårdbesök får direkt information och kan ta beslut om vidare förlopp.

Positiva införanden skapar ringar på vattnet
Efter framgångsrika pilotprojekt har fler enheter och avdelningar velat börja med taligenkänning. Framgångsfaktorer för ett lyckat införande är att ha med nyckelspelare från påverkade yrkesgrupper, att utbilda och att följa upp användningsgraden. Stödet från ledningen har varit av yttersta vikt, med en tydligt uttalad strategi om att taligenkänning ska införas i verksamheterna. De tidigare projektens framgångarna skapar ringar på vattnet och motiverar fler att börja använda den nya tekniken.

”Nu kommer både enskilda medarbetare och enhetschefer till oss för att införa taligenkänning på deras arbetsplatser. Åren som har gått har haft en positiv effekt på införandet och banat väg för att fler verksamheter ska känna förtroende och våga börja använda taligenkänning. I sammanhanget bör dock nämnas att en utmaning vi ser är att det är svårt för verksamheten att hinna jobba med förändringar.” säger Anna Sundequist Steen, Chef Vårdsystemstödsenheten på Akademiska sjukhuset