oktober 1, 2024
Innovationsprojekt visar på nyttan med tillgängliga hälsodata
ASHA är ett projekt som drivs av 8 aktörer som representerar vården, näringslivet och forskningen. Projektets syfte är att visa hur användandet av gemensamma standarder för hälsodata kan skapa bättre förutsättningar för synergier och innovation inom vården idag och i framtiden.
I projektets kärna ligger hälsodataplattformen, det är där data lagras, hämtas för att användas och lagras igen. Plattformens utformning påverkar hur lösningar byggs och hur pass tillgängliga och tolkningsbara data är för de andra delarna i projektet. Det är därför öppna gemensamma datastandarder är så viktiga, med dem som grund kan andra aktörer bygga lösningar som enkelt samverkar i ekosystemet av applikationer, forskningen kan konsekvent få ut data av hög kvalitét för att dra slutsatser som sedan kan ligga till grund för nya system och beslutsstöd.
”I det här projektet vill vi visa på de direkta fördelarna med användningen av gemensamma standarder för hälsodata. Vi vill också visualisera det kretslopp av data som är viktigt på lång sikt för att stötta primäranvändning, forskning, kvalitetsregister och inte minst utveckling.” säger Åsa Skagerhult, verksamhetsarkitekt i Region Östergötland och koordinator för projektet.
Med hälsodataplattformen som bas byggs applikationer, beslutsstöd och kvalitetsregister som alla är beroende av- och bidrar till hälsodataplattformens datalagring. Det blir ett kretslopp av information, där varje användning också adderar ny information. Över tid och med fler verksamma applikationer och system bildas ett ekosystem med plattformens data i centrum.
Ekosystemet runt hälsodataplattformen
För att påvisa effekterna av att arbeta med gemensamma standarder för hälsodata utvecklar projektet tillämpningar som ska användas i vården, kvalitetsregister och exempel på hur forskning och näringsliv kan dra nytta av och ge tillbaka baserat på hälsodata som skapats inom vården.
Applikation för brännskadeenheten
Universitetssjukhusen i Linköping och Uppsala bedriver nationell högspecialiserad brännskadevård. Idag saknas ett tillräckligt bra IT-stöd för att kunna arbeta effektivt och nyttja datadrivna insikter för verksamhetsutveckling och forskning. Dagens IT-stöd saknar helt integrationer mellan olika system och skapar mycket administration och manuellt arbete för rapportering av data till olika register.
Ambitionen är att skapa ett nytt stöd för verksamheterna som skapar nyttor i hela kedjan från vårdsituation till verksamhetsutveckling och forskning. Stödet kommer att bidra till högre datakvalitet, automatiska överföringar och minskad dubbeldokumentation med bättre förutsättningar för uppföljning och forskning.
Beslutsstöd för bröstcancerprocessen
Med avstamp i kunskap från tidigare insatser som gjorts på nationell nivå vill projektet nu visa på hur dessa kan skapa faktisk nytta i primäranvändning i vården. Målet är ett stöd för preoperativa multidisciplinära konferenser (MDK), operation, postoperativa MDK:er samt vissa läkemedel i bröstcancerprocessen som ska samla och visualisera information hämtat från flera källor.
Här vill man också visa på hur en gemensam lösning fungerar trots att vårdgivarna använder olika hälsodataplattformar för lagring och vidare hantering av data.
Kvalitetsregister för ekokardiografi
Fokus för den här delen i projektet är inriktad på sekundäranvändning av information från hjärtultraljudsundersökningar. Idag är informationen svår att få ut, tolka och sammanföra med annan information i journalsystemet. Det vården behöver är ett register som kan samla all information på ett sammanhållet och standardiserat sätt.
Den här projektdelen står inför utmaningar både sett till informatik och teknik, men ambitionen är att skapa ett skalbart register som går att använda nationellt.
Akademi och näringsliv
Här ska projektet visa på hur information skapat i vården bidrar till vidare utveckling och insikter för vården. Data lämnas ut för forskningsändamål och nyttjas sedan till utveckling av en AI-algoritm av en projektpart från näringslivet, algoritmen används i ett beslutsstöd för prediktion av lungsjukdomar. Beslutsstödet kommer att användas av vården och skapa nytta för patienterna. Ett tydligt exempel på ehälsans kretslopp, där data som skapas i vården används för att skapa mer nytta i vården.
Goda exempel som banar väg för andra aktörer
Målet med projektet är såklart att färdigställa och driftsätta lösningarna skarpt i vården. Men Åsa betonar värdet av att lära sig tillsammans med de aktörer som är relevanta för att utveckla vårdens digitala lösningar. Det råder konsensus internationellt kring att gemensamma standarder för data är en viktig faktor för att utveckla vården. Men hur det ska tillämpas och hur aktörerna inom ekosystemet ska samverka behöver utredas.
”Vår fokus ligger såklart på att genomföra det vi satt upp inom projektets ramar. Utöver det är de lärdomar vi kan få med oss vidare inom organisationerna av stor vikt, likaså att vi driver dialogen kring frågor om gemensamma standarder och samarbete på en nationell nivå. Vår förhoppning är att projektet förflyttar kunskapen, viljan och drivkraften framåt och fungerar som språngbräda för andra aktörer att utveckla vidare lösningar som stärker och utvecklar svensk vård. Omställningen kräver ett brett engagemang från vården, akademi och näringsliv. Ingen enskild aktör kan lyckas på egen hand.” säger Åsa Skagerhult, koordinator och verksamhetsarkitekt i Region Östergötland.